Godisgalningen

måndag 29 mars 2010
    

En kväll ringer en man till butiken jag jobbar i. Jag svarar som vanligt med butikens namn och frågar sedan vad jag kan hjälpa till med…

Kunden: De där fyrkantiga sockerbitarna!!
Jag: Eh… ja… Hur menar du nu?
Kunden: De där fyrkantiga sockerbitarna! Gå till dem, du!
Jag: Hur menar du då, vilka sockerbitar?
Kunden: De finns ju där! Mitt emot kassan!!
Jag: Stod de på någon gavel eller så? (tittar frenetiskt omkring mig)
Kunden: De finns ju där! Bland det andra godiset! Mitt emot kassan!

Efter mycket om och med kommer jag fram till att kunden menar de fyrkantiga sockerbitarna som finns som lösgodis mitt emot kassan. Jag går fram till lösgodiset.

Jag: Ja, nu står jag här vid sockerbitarna. Vad hade du för funderingar?
Kunden: Du måste ju FÖR FAN ta bort dem! De smälter ju FÖR I HELVETE inte i munnen!
Jag:  Jaha.. eh…

Jag kikar lite i behållaren där de ligger. Det finns ett sjok som sitter ihop.  Jag gräver lite i behållaren med godisskopan och där finns det mer – alla är som de ska vara.

Jag: Det fanns ju några som var tråkiga ser jag, men det fanns mer i behållaren som är fluffiga och fina.
Kunden: Vad är det du säger?! Det var ju FÖR FAN tomt när jag var dit och handlade!
Jag: Det fanns mer i behållaren som var fina och…
Kunden: Vilken JÄVLA behållare?!

Jag försöker förklara lite snabbt hur godispåfyllning fungerar, men kunden verkar inte lyssna utan återgår till sitt skrikande. 

Kunden: Men du måste ju FÖR FAN ta bort dem så att ingen blir så JÄVLA besviken som jag blev!

Efter ett tag märker jag att vi inte kommer någonstans, så jag byter strategi…

Jag: Men… om du är missnöjd med ditt godis så ser vi gärna att du kommer in och byter det.
Kunden: Men hör du inte vad jag säger?! Du måste ju FÖR I HELVETE ta bort det! Det är ju stenhårt och folk kan bli JÄVLIGT besvikna!
Jag: Som sagt, du får JÄTTEGÄRNA komma in och byta!
Kunden: Det ska jag TA MIG FAN ta och göra!

annapanna skriver:

R-tard…att ens göra sig besväret att ringa.

Karin skriver:

Hahah priceless!