Gissa tre gånger

torsdag, 14 juni, 2012 - 
Taggar:

Jag arbetade med att byta ut alla datorer i en bensin-kedja för några år sen. Bland annat de datorer som styr kassorna. Det var väldigt varmt, smutsigt och slitsamt men väldigt roligt och en lagom rå jargong, och mack-ägarna var de som avgjorde hur trevlig jag behövde vara mot otrevliga kunder.

Det var mer än en gång det kom någon och lutade sig över disken, förbi den stora ”Kassan stängd, nästa kassa”-skylten, och frågade när jag tänkte öppna kassan. Vid två tillfällen hände det även att de petade på mig när jag låg inne i disken och försökte reda ut kabelhärvor.

Vad väntar de sig? Att jag ska koppla in de sladdar jag lyckats få loss och märkt upp, starta datorn på någon sekund istället för på en kvart (ja, de gamla datorerna var riktigt slöa), låta dem handla och sen göra om kopieringen av kassa-loggarna, vilket oftast tog uppemot en timme?

En gång hade jag precis lyckats koppla ur alla sladdar och satt på golvet och drog ut en damm-täckt datorburk när ett huvud sköt fram över kanten på disken:

”När öppnar du den här kassan?”

Utan att tänka håller jag fram datorn och säger

”Vad tror du?”.

Kunden blir rosenrasande och står och öppnar och stänger munnen och ser ut som en fisk.

”Det var det värsta…” börjar han och andas in för att släppa lös helvetet.

”Jag jobbar inte här”

Kunden kommer av sig och tittar frågande på mig.

”Tekniker” säger jag och pekar på logotypen på min tröja.

Bredvid mig står mack-chefen och försöker hålla sig för skratt.

/M

För skällandets skull

måndag, 2 augusti, 2010 - 
Taggar:

På restaurangen där jag jobbar har jag nyligen satt upp en skylt som säger att inga hundar få vistas på uteserveringen, då vi har haft problem med detta. Det är inte ovanligt att gästerna blir griniga över detta och uppträder minst sagt otrevligt. Men här om dagen hade jag en gäst som var något utöver det vanliga. Det var mycket dåligt väder och i princip alla gäster satt inomhus. Den ena dörren ut stod öppen och ett medelålders par med en schäfer ropade på mig.

Mannen: Vi hade tänkt äta här…
Jag: Vad trev… (blir avbruten av kvinnan)
Kvinnan: Men ni har ju satt upp en skylt!
Mannen: Varför har ni gjort det???
Jag: Vi har haft en del problem med gäster som har klagat när det varit hundar på uteserveringen och..
Mannen: Vi tycker inte om barn. Men de förbjuder ni inte?

Jag blir mycket förvånad men tänker att jag inte ska låtsas om den kommentaren utan säger istället: Men idag verkar det ju inte som vi har så mycket gäster där ute så det ska nog gå bra att ha med hunden.

Kvinnan: Men bordet i mitten är ju upptaget?

Bordet i mitten är det enda bordet som det inte kommer något regn alls på.
Här känner jag att jag har tröttnat rejält och säger bara:
Ja det verkar så du…

Paret gick sin väg, och tur var väl det. Man kan glädja sig med att de förmodligen inte fört sina gener vidare.