![](http://skyltat.se/files/2014/08/skyltat_se_500x150px_gor_din_egen_skylt_skylto.png")
Min mamma jobbar i supporten på ett företag och har berättat detta för mig flera gånger, alltid skrattande så hon nästan tappar andan.
En dag ringer en person med mörk, grov röst och frågar efter någonting. Mamma kan inte få fram informationen precis då, utan ber om att få ringa upp:
– Kan jag ringa upp dig om ett ögonblick? Vad hette du sade du? Göran?
– BIRGITTA!
/Julia
Låter mest som ointresserad supportmänniska… och dom finns det verkligen för många av!
Hi hi, jo, denna berättelse var ju visst rolig i text. =)
… som när jag rökt för mycket cigg å pimplat för myckety whisky!
när ja jobbade inom vården så hade vi ett (utländskt) par, (som om det spelar roll?)
de hade hjälp med städ o tvätt o varje gång jag kom dit o hörde rösterna i vardagsrumet så trodde jag alltid att de hade manliga gäster o är därför lite mer ‘diskret’ tills jag kommer in i vardagsrummet o inser att det (än en gång) är frun som pratar…underbart trevlig kvinna (även om vi inte förstod varandra) men rösten, WOW, som en riktig whiskey o cigarrökare typ….ändå var jag där så ofta att jag borde vant mig, men lika förvånad varje gång…
Jo, det var roligt! 🙂
Fast det är ju ännu värre när man har personen framför sig och fortfarande inte är säker på vilken sort det är.
Joo, det var visst kul, haha! Man kan ju höra surkärringen framör sig:)
har inte jag läst en liknande någonstans…??
lulz!
mm håller med J
Sådant här blir aldrig roligt i text utan endast för den som hör det live.